Knjižnica Filozofskog fakulteta
Sveučilišta u Zagrebu
Faculty of Humanities and Social Sciences Institutional Repository

Namn på svenska helgdagar och högtider: magisterarbete

Downloads

Downloads per month over past year

Hudoletnjak, Ana. (2016). Namn på svenska helgdagar och högtider: magisterarbete. Diploma Thesis. Filozofski fakultet u Zagrebu, Department of English Language and Literature > Chair of Scandinavian Languages and Literature. [mentor Antunović, Goranka].

[img]
Preview
PDF (Croatian) - Accepted Version
Download (485kB) | Preview

Abstract

Den gren av språkvetenskap som forskar om namn heter namnforskning eller onomastik. Den nordiska samarbetsorganisationen för namnforskning heter NORNA. Tidskriften Namn och bygd är världens äldsta och länge enda specialtidskrift för namnforskning. Namnforskning har nära kontakter med icke-språkliga discipliner inom det historiska och samhällsvetenskapliga området. Forskningen kring namn på svenska helgdagar och högtider är anknutet till etnologi och religion. För att förklara några namn måste det beaktas tradition och kristendom. Helgdagar och högtider är dagar som hyllar någon speciell händelse i religionen, världen eller människans privatliv. Namn på helgdagar och högtider kan grupperas i två stora grupper. I den första gruppen finns namn med kristen anknytning. Inom denna grupp finns tre inre grupper: namn som är inlånade (t.ex. jul, påsk), namn med genomskinlig betydelse (t.ex. palmsöndag, skärtorsdag) och namn efter helgon (t.ex. luciadagen). I den andra gruppen finns namn på internationella dagar och borgerliga svenska helgdagar och högtider. Dessa namn är delade upp i tre kategorier: namn som är lånord (t.ex. första maj, Halloween), namn med genomskinlig betydelse (t.ex. svensexa, midsommar) och andra namn på borgerliga svenska helgdagar och högtider (t.ex. Sveriges nationaldag). Morfologisk analys visar att de flesta namn är nominala sammansättningar. Namn på svenska veckodagar och månader är förbundna med det latinska språket och romersk kultur. Namn på veckodagarna är översatta från latinet och anpassade till svensk (nordisk) kultur. Namn på månader är också tagna från latinet och de är fonologiskt och grafiskt anpassade till det svenska språket. Forskningen om namn på svenska helgdagar och högtider visar att några namn är tagna från andra språk och några är bildade av (gamla) svenska ord. I de flesta fall är namn förbundna med tradition eller religion och därför är det viktigt att inkludera andra discipliner (etnologi och religionvetenskap) i analysen.

Item Type: Diploma Thesis
Uncontrolled Keywords: tradition
Subjects: Scandinavian languages and literatures
Departments: Department of English Language and Literature > Chair of Scandinavian Languages and Literature
Supervisor: Antunović, Goranka
Date Deposited: 08 Jun 2016 07:13
Last Modified: 02 Dec 2016 10:21
URI: http://darhiv.ffzg.unizg.hr/id/eprint/6595

Actions (login required)

View Item View Item