Šečić, Korana.
(2016).
Grammatikinlärning i svenska som främmande språk : magisterarbete.
Diploma Thesis. Filozofski fakultet u Zagrebu, Department of English Language and Literature > Chair of Scandinavian Languages and Literature.
[mentor Novak Milić, Jasna].
Abstract
Svenska språket, med cirka 9 miljoner talare, är officiellt språk i Sverige och ett av de 24 officiella språken i EU, men också, tillsammans med finska, huvudspråk i Finland. Det är, som andra germanska språk, ett indoeuropeiskt språk som tillhör den nordiska språkgemenskapen.1
Det finns ett stort intresse för svenska språket vid utländska universitet. Svenska institutet (SI) »har det övergripande ansvaret för det statliga stödet till svenskundervisning i utlandet för icke-svenska medborgare».2 Det samarbetar med runt 228 universitet i 39 länder, som har undervisning i svenska som främmande språk. Antalet studenter som studerar svenska utanför Norden uppgår till drygt 14 000 studenter.3 Ett av dessa länder är Kroatien. På Filosofiska fakulteten i Zagreb har man studerat svenska som huvudämne sedan 2005. Det finns olika anledningar varför studenterna lär sig svenska. En av dem är intressen för svensk kultur, särskilt musik och film, svenskt samhälle, svenskans ljudbild, s.k. melodi, nordisk mytologi osv. (Zalesky 2015). Eftersom språkets vikt är betonad under hela utbildningsperioden ville jag se hur studenternas grammatiska kunskaper utvecklas under deras 5 år av studier.
Den viktigaste delen av detta magisterarbete är en beskrivning av studenternas utveckling i grammatikinlärning i svenska som främmande språk som har utförts med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metod. Forskningens föremål är en bearbetning av studenternas grammatiska fel i ordföljden och i pronomenanvändningen. Jag har analyserat 120 rättade uppsatser (30 i varje årskurs) som är skrivna under läsåret 2014/2015. De omfattar årskurs 2, 3, 4 och 5. Jag har inte analyserat årskurs 1 eftersom studenterna är nybörjare i svenskan och har lite kunskap, så de lär sig dess grunder under denna period. De skriver inte uppsatserna som tentor och har ingen svensk lektor. Först presenteras resultat i tabeller och i diagram och sedan analyseras studenternas meningar. Efter den allmänna analysen av felen i ordföljden och pronomina har bara en typ av fel i båda grupperna isolerats: placering av inte i ordföljden och användning av pronomina de och dem.
Actions (login required)
 |
View Item |
Statistics
Statistics