Meningslängd i olika texttyper vid översättning från svenska till kroatiska

Profeta, Sara. (2012). Meningslängd i olika texttyper vid översättning från svenska till kroatiska. Diploma Thesis. Filozofski fakultet u Zagrebu, Department of English Language and Literature > Chair of Scandinavian Languages and Literature. [mentor Antunović, Goranka].

Preview

PDF (Swedish) Download (4MB) | Preview

Abstract

I den här uppsatsen ska författaren jämföra meningslängd i olika texttyper vid översättning mellan svenska och kroatiska. Den största delen av uppsatsen kommer att bestå av praktiskt arbete i översättning. Texterna är både skönlitterära och faktatexter. Uppsatsen är indelad så att översättningarna från svenska till kroatiska kommer första. Dessa består av fyra texter av två texttyper: de första tre texterna är av essäistisk typ, nämligen från en bok om nordisk litteratur i fyra volymer, “Nordisk kvinnolitteraturhistoria”, och den sista är en medicinsk text om anorexi, av en mer populärvetenskaplig inriktning. Den andra delen är från kroatiska till svenska och består av fyra typer av texter. Den skönlitterära texten består av ett kapitel från en novell av den kända kroatiska författaren Miro Gavran: “Posljednji svjedok ljepote”, här översatt till svenska som “Skönhetens sista vittne”. De tre faktatexterna är om den stora kroatiska konditoritillverkaren Kraš, som består av en tidningsliknande faktatext samt en ren ekonomisk text, en balansräkning. Den sista är en turistisk text om Pula. Alla dessa texter har sina särskilda drag som är viktiga i översättningsprocessen och är valda för att visa författarens förmåga att arbeta med olika slags texter i båda riktningar – svenska till kroatiska och vice versa. Det är viktigt för en översättare att kunna dessa drag både på käll- och målspråket så att den översatta texten fungerar som en vanlig text i målspråket, utan att “låta översatt”. Enligt teoretiska utgångspunkter vanliga idag, kan vi påstå att man nu brukar behandla överföring av de flesta moderna texter så att den översatta texten bör vara en funktionell text som inte låter onaturlig på målspråket. Därför ska vi ta detta som översättningens huvudsyfte: att den “nya” texten ska fungera på så snarlikt sätt som möjligt och uppfylla nästan samma krav som den ursprungliga texten i källspråket. En mindre del av magisterarbetet består av jämförelser mellan meningslängder i ursprungliga texter på kroatiska eller svenska och deras respektive översättningar. Huvud-hypotesen är att det kommer att finnas flera kortare meningar med färre antal ord per mening i svenskan. Samtidigt kommer de kroatiska texterna att innehålla längre och därför färre meningar med ett större antal ord per mening. Under forskningen uppkom ett problem i hypotesen. Problemet var huvudsakligen av praktisk natur – det fanns inte någon tidigare forskning beträffande svenska och kroatiska texter och texttyper med betoning på menings-längd. Därför kan resultaten i denna uppsats endast visas upp som ett försök att få en bakgrund för det vanliga påståendet att svenska texter brukar ha korta meningar. Det måste dock understrykas att det så vitt jag vet inte finns någon otvetydig vetenskaplig forskning som kan stödja detta. Metoden som valdes var elementär – jag räknade antal meningar i varje text, samt jämförde det med totalt antal ord. Därifrån beräknades andra punkter som betraktas som viktiga: antal satser i slumpmässigt valda delar av jämförbara texter. Till slut mättes varje texttyps meningslängd med liknande texter i målspråket, för att så mycket som möjligt under givna förhållanden undvika falska föreställningar.

Actions (login required)

View Item