Svenska pronomen med en ospecificerad referent i översättning mellan svenska och kroatiska

Šarić, Ivana. (2016). Svenska pronomen med en ospecificerad referent i översättning mellan svenska och kroatiska. Diploma Thesis. Filozofski fakultet u Zagrebu, Department of English Language and Literature > Chair of Scandinavian Languages and Literature. [mentor Novak Milić, Jasna and Zalesky, Bodil].

Preview

PDF (Croatian) Download (1MB) | Preview

Abstract

Målet med det här masterarbetet är att visa olika problem man kan konfronteras med när man översätter, särskild när det gäller pronomen med en ospecificerad referent. Sådana pronomen med en ospecificerad referent uppträder i alla typer av texter och de är ofta anknutna till stilen, nivån av formalitet och hela registren. Sättet på vilket man tilltalar sina läsare är viktigt för nivån av formaliteten eftersom det påverkar läsarnas upplevelse av texten. Det är intressant att se hur sådana små ord som pronomen kan påverka hela texter så mycket och hur stora skillnader i deras användning mellan olika språk är. Det finns, naturligtvis, skillnader i hur man använder pronomen som du och man i kroatiska och svenska, särskilt när det gäller sättet på vilket man vanligtvis tilltalar läsarna samt olika sätt på vilka man försöker bygga en typ av förhållande mellan skribenten och läsarna. Dessutom är det intressant att se hur mycket läsarnas uppfattning av texter beror på rätt användning av pronomen. Detsamma gäller för skönlitterära texter, där man kan leka lite med pronomen för att få en särskild effekt. Det största problemet i översättningen är pronomenet man, eftersom det inte finns i kroatiskan och dess betydelse är oftast sammanfogat med andra grammatiska kategorier, som, till exempel, verbformen eller ordföljden. Detta beror på typen av text eftersom olika texter kräver annorlunda saker av pronomen. Till exempel, om en text är skriven för yngre människor, eller om den vill vara snäll mot läsarna, händer det ofta att man använder du på svenska, särskild när man samtidigt skriver i en mer informell stil. På det viset får man känslan att texten vill vara mer nära läsarna. Dessutom är det vanligt att se mycket mer du-formen i svenska än i kroatiska, någonting översättarna måste vara medvetna om för att producera den bästa översättningen. Mitt syfte med det här arbetet är att visa hur olika texter kan påverkas av pronomen, hur dessa två språk använder pronomina, hur pronomen kan påverka formaliteten samt att försöka ge olika lösningar och alternativ när det gäller pronomen med en ospecificerad referent.

Actions (login required)

View Item